eftertanke
Min harm är borta, kvar är besvikelsen.
Jag tog in min bror i mitt liv, försökte få honom att se det jag ser så gott jag kunde och hur tackade han mig? Genom att stjäla från mig och bryta den enda regel vi hade. Jag har ingen ilska kvar, bara besvikelse.
Jag har riktigt svårt att framana känslor av något slag faktiskt, det ska riktigt mycket till för att jag ska känna något annat än ilska, frustration eller besvikelse mot människor.
Sen min bror åkte har jag varit ensam, precis så ensam som jag behöver vara för att fungera.
Snart sitter mina rutiner också,
måltidsordning,
sömnhygien,
träningsritualer,
mina rutiner helt enkelt - det jag behöver för att fungera.
Sinnesron är på väg tillbaka och stegarbetet fortsätter.
Jag tog in min bror i mitt liv, försökte få honom att se det jag ser så gott jag kunde och hur tackade han mig? Genom att stjäla från mig och bryta den enda regel vi hade. Jag har ingen ilska kvar, bara besvikelse.
Jag har riktigt svårt att framana känslor av något slag faktiskt, det ska riktigt mycket till för att jag ska känna något annat än ilska, frustration eller besvikelse mot människor.
Sen min bror åkte har jag varit ensam, precis så ensam som jag behöver vara för att fungera.
Snart sitter mina rutiner också,
måltidsordning,
sömnhygien,
träningsritualer,
mina rutiner helt enkelt - det jag behöver för att fungera.
Sinnesron är på väg tillbaka och stegarbetet fortsätter.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Som du vet, vi kan ALDRIG förändra någon annan, bara oss själva. Även om vår omtanke ibland gör att vi så gärna VILL att dem vi bryr oss om skall få uppleva det vi fått uppleva.....men tyvärr var och en har sina processer.....Det är väl så med inlägget nedan också ang. din mor & X. DU kan bara förändra DIG...sedan får andra ta ansvar för sig.
Fortsätt din väg mot sinnesro....kram VÄNNEN
Trackback
