En stund senare...
Bloggandet kändes inte längre prioriterat och jag flöt in i andra aktiviteter. Nu har det gått en tid och jag har skrapat ihop 1563 dagars drogfrihet (4 år 3 månader och 11 dagar). Den sponsor jag skaffade under konventet på Fårö 2010 är fortfarande min sponsor och jag står i begrepp att redovisa mitt sjunde steg (mina fantasier om att jag skulle vara en 12-stegsraket och göra alla stegen på ett år eller två har sedan länge försvunnit). Mycket i livet har fallit på plats. Min hemmagrupp är i stort sett död och jag har startat en ny grupp i en närbelägen stad som tyvärr (pga bristande servicevilja) går på kryckor just nu, men det är i vart fall en gemenskap jag känner mig hemma i, inte som min förra hemmagrupp som fylldes med människor som trodde de kunde förändra traditionerna och "göra på sitt sätt". Min servicevilja har blivit om än större än den var tidigare och jag gör service i både grupp och distrikt med en förhoppning om att inom ett par år göra den i region också. Min ensamhet har blivit "vacker" och jag slits inte mellan en massa olika val längre, min resa är utstakad och det är inte längre jag som håller i rodret; jag har lämnat över styrandet till min älskade högre makts händer. Det finns mycket som jag skulle vilja skriva och berätta, om människor jag mött längs vägen men tiden räcker inte riktigt till. Jag hoppas att jag får möjligheten att återkomma senare med mer delar ur det liv som inte längre levs i kaos. Kram
