person framför princip
Idag gjorde jag det jag lovat mig att aldrig göra, jag kom till ett möte, mötte den enda person som jag fortfarande hatar och lämnade mötet för hans skull. Eller inte för hans skull utan snarare för att jag inte skulle ställa mig upp och klappa till honom under pågående möte. Bara jag tänker på det så kokar blodet på mig och jag önskar att han vore död så jag kunde fortsätta gå på mina möten utan att behöva se honom, frisk tanke? Inte direkt men jag är bara människa.
I morgon bitti ska jag åka söder ut över dagen och på onsdag efter lunch så blir det roadtrip, packar tre ombyten, kameran och tandborsten, åker väster ut, sen norr ut, tills pengarna sinar... hoppas att jag hittar ett möte eller två på vägen...
I morgon bitti ska jag åka söder ut över dagen och på onsdag efter lunch så blir det roadtrip, packar tre ombyten, kameran och tandborsten, åker väster ut, sen norr ut, tills pengarna sinar... hoppas att jag hittar ett möte eller två på vägen...
Nationaldagen
För tre dagar sen gick två av mina bättre vänner ut i kylan igen, de är tillsammans och bor ihop och de påstår att de kan "använda under kontrollerade former". Jag har snackat med dem båda men de anar inte hur ledsen jag är att de inte längre delar den gemenskap vi tidigare uppskattade tillsammans.
Min sponsor är på sjön, som en del i hans utbildning, så mina dagliga samtal med honom har uppehåll fram till mitten av augusti, det har bara gått en vecka och jag känner redan stor saknad. Jag jobbar numera i det fjärde steget, ett steg som jag sett fram emot men som jag inte tycker alls bra om när jag väl är mitt i det men jag vet att jag behöver göra det, jag vet verkligen att jag behöver det och jag har tänkt att det ska vara klart tills min sponsor kommer hem igen, så vi kan ge oss på femte steget, jag har inte speciellt bråttom men jag känner ändå att jag måste hinna med mitt nionde steg innan jag dör, då vissa av de jag skadat måste få gottgörelse.
I morgon når jag slutet på resan mot eu-valet, sen ska jag ta en välbehövlig semester och försöka sjösätta nästa projekt. Det projekt som jag ännu inte talar om börjar sakterliga komma till den punkt då det är dags att avslöja det, men inte ännu.
Jag är fortfarande lycklig, en aning intresserad och kanske en smula förälsk.... jag ska inte säga för mycket, men mina tankar har varit på "annat håll" ett tag nu, närmare bestämt sen den sjuttonde maj, mer info om det kommer om det blir aktuellt.
Nu är det sömn som gäller, kram och god natt mina vänner.
Min sponsor är på sjön, som en del i hans utbildning, så mina dagliga samtal med honom har uppehåll fram till mitten av augusti, det har bara gått en vecka och jag känner redan stor saknad. Jag jobbar numera i det fjärde steget, ett steg som jag sett fram emot men som jag inte tycker alls bra om när jag väl är mitt i det men jag vet att jag behöver göra det, jag vet verkligen att jag behöver det och jag har tänkt att det ska vara klart tills min sponsor kommer hem igen, så vi kan ge oss på femte steget, jag har inte speciellt bråttom men jag känner ändå att jag måste hinna med mitt nionde steg innan jag dör, då vissa av de jag skadat måste få gottgörelse.
I morgon når jag slutet på resan mot eu-valet, sen ska jag ta en välbehövlig semester och försöka sjösätta nästa projekt. Det projekt som jag ännu inte talar om börjar sakterliga komma till den punkt då det är dags att avslöja det, men inte ännu.
Jag är fortfarande lycklig, en aning intresserad och kanske en smula förälsk.... jag ska inte säga för mycket, men mina tankar har varit på "annat håll" ett tag nu, närmare bestämt sen den sjuttonde maj, mer info om det kommer om det blir aktuellt.
Nu är det sömn som gäller, kram och god natt mina vänner.
