oberoende beroende

Jag har varit frånvarande ett bra tag nu, delvis självvalt, delvis inte. Det blev lite för mycket för mig ett tag där, var tvungen att koppla bort omvärlden lite, dra ur jacket till allt ett tag. Det var rikitgt skönt för själen. Sen kom min yngsta bror på besök, hade inte sett honom på tre år, det var underbart att få umgås med honom igen, han stannade i sex dagar och nu känns livet helt tomt utan honom, men han kommer snart igen, har han sagt.

Min "avstängda" tid har jag ägnat åt att meditera och förlåta människor i min omgivning. Mina föräldrar till exempel är förlåtna, men jag vill fortfarande inte ha någon kontakt med dem, de har en person som de måste förlåta först (inte mig alltså) och innan det sker har jag inget att säga dem. Egentligen så har vi nog inget att prata om över huvudtaget, vi delar inte några intressen och allmänt skvaller slutade jag bry mig om för många år sen.

Min depression verkar bli värre ju närmare jul jag kommer, alltså ökas min dos av ssri och snri i samma takt, detta har medfört att jag fått en biverkning som jag inte vill ha, men som jag ändå uppskattar. Jag får inte upp den! Men det är inte det egentliga problemet, jag har heller ingen som helst lust. Faktum är att det är det som är skönt. Det är riktigt skönt att gå på stan, eller var jag nu befinner mig, utan att känna något för de jag träffar, det faktum att jag är singel sen ganska länge gör knappast saken sämre, ingen som klagar på att de inte får nåt ;) Faktum är att ingenting funkar längre och jag har minsann testat, det vill jag lova :) Så i dagsläget är det lika safe att sova sked med mig som att göra det med en hetrotjej (om man nu är tjej vill säga) eller nån bögkompis (fortfarande om man är tjej), problemet är att jag inte har någon att sova sked med, men jag hittade en riktigt mysig, avlång och rund kudde på ikea, och det duger gott åt mig, i alla fall för nu.

Min brors besök medförde ett par nackdelar i mitt liv, det första var att vi under hela hans vistelse åt Billy's pizzor och drack en faslig massa energiläsk, så nu pekar vågen över hundrafemtio kilo. Det andra är att jag inte har någon känsel i pek och långfingret på vänster hand efter att ha spelat Guitar Hero femton timmar per dygn i sex dagar, sen att brorsan krossade mig totalt i ovan nämnda spel gjorde knappast saken bättre, för dålig förlorare har jag alltid varit. Till och med när han använde den vanliga kontrollen (och jag guitaren) så krossade han mig :)

Så nu blir det andra bullar!
Stadsmissionen gav mig sex liter redd grönsakssoppa på tetra, så jag har nåt att äta i jul (har just nu ett saldo på 93 kronor, och jag har inte köpt en enda julklapp), samtidigt kanske man kan gå ner nåt kilo?

Jag tänkte avsluta på det bästa sätt jag vet:

GUD, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
MOD att förändra det jag kan, och förstånd att INSE skillnaden.