oberoende beroende

Ja, jag tror att du eventuellt tillhörde de som fick smaka lite på brödkaveln, fast lite mer som åskådare, lite snett från sidan kanske man skulle kunna kalla det?

Vill minnas nåt mail från facepope.com eller dyligt som kom farande i natten.

För övrigt så har finurliga jag "fastnat" vid min kära dator, som är jätteliten och söt, men just nu körs på en 32" på väggen, men ett par riktigt sköna amerikanska discohögtalare boostade med en liten nätt engelsk historia som slår det mesta en välavlönad medelnisse skulle lägga på just hemmaljudet. Alltså, det var lättare än vanligt att fastna. Jag har inte sovit en enda sekund, ytterligare en natt, för det var en så fruktansvärt bra idé, inte! Dessutom så har jag kommit på att jag har grannar, inte för att de har stört mig, direkt, det var lite möbelflyttande runt tre, lite lätta stön, lite fötter i golvet, vatten, mer fötter i golvet, "flytta-tillbaka-sänghelvetet-manöver" typ, men inget allvarligt. Där jag bodde förut, ett rum med toalett och hall 13 kvm. Kök saknades men i den lilla hallen stod en kyl med en micro ovanpå och en kaffebryggare och sen var det sk sthlmsdusch, man har installerat ett duschhandtag till hanfatet och i vanliga fall en golvbrunn men inte hos mig, så jag löste kort på friskis och duschade där, faktum var att det var det enda jag gjorde där, förutom att dricka vatten och stjäla så mycket frukt jag kunde. Till sak! Det var ruskigt lyhört, alltså jag skojar inte, men jag kunde höra grannarna på ena sidan skåla, vinglas mot vinglas, typ. Sen hamnade de ofta, lite för ofta i säng och jag kunde höra henne OCH honom, och hur han instruerade... håll inte så, lite mer till vänster, fan vad jag gillar din feta osv. På andra sidan bodde en tjej, typisk student nitton-whatever, blek, blond, lite för smal kanske, men ganska snygg, lite dåligt kladd men visst fan hade det funkat om hon var singel. Det var hon inte! Hon hade självklart pojkvän, också han blek, smal, dåligt klädd 20+, rastlös och så. Och jag, trots mina tidigare erfarenheter drog inga som helst paraleller till mig själv, när jag var i den åldern, eller hade flickvän eller nåt. *fiol-jäveln spelar för fullt medans ni skrattar och jag inte fattar ett smack* DE TOG AMFETAMIN!!! Och sen hade de sex i tio timmar, eller femton, eller tjugo *SNYFT* och jag jobbade heltid som konduktör och började tidigt som fan på morgonen och hatade mig själv under hela tiden jag bodde där för att jag inte fattat när jag var där och tittade på lyan och tjejen som bodde bredvid tittade ut bommade en cigg och flörtade lite (trodde jag, frustrerad och kåt och precis ny i tillfrisknandet med "ett par 7.2 pilsner på fredan har jag fanimej förtjänat" mentaliteten kvar i skallen och var själv var jag supernöjd att jag bara tog nån pilsner och lite fludder och inga tunga saker). Jag verkligen hatade mig själv tills jag kom på att jag kunde bo i soffan på jobbet, nära till stan, fikamaskin, dusch och kvarta över gjorde de flesta ibland. Det gick kanon, tills jag vart uppkallad på samtal om "din bostadssituation och ett rent allmänt HUR FAN MÅR DU EGENTLIGEN ?? samtal* så var man tillbaka med vinhångel i soffan och skrikande tjacksex och öronproppar och zopiklon och stesolid och mogadon och helt plötsligt sket jag fullständigt i vad fan de pysslade med, jag kunde till och med nynna en melodi i takt med dem och livet var gott. Vad var det nu jag snackade om egentligen? Jo, grannarna, hehe, mina nuvarande är GULD, jag lovar alltså, skaffa jycke och ungar och titta på idol och allt det där och de kommer ändå vara guld för alltid!! Just det, jag fastnade och roade mig med att leta upp alla konstiga jävlar jag någonsin mött i livet, fast nu på facebook, samt tittat på alla deras vänner och sökt på varenda konstigt efternamn jag kunde komma på, och tittat lite på deras vänner och så. Och nu kom jag på att jag ska sno hela den här texten och lägga i bloggen, för jag har inte skrivit där sen jag summerade senaste vaken-natten i morse någon gång. Erhm.. som ett litet tillägg ska nog sägas att jag inte skrev en enda rad till någon av de galningarna jag hittat då jag fortfarande inte vill träffa på dem, speciellt inte nu när jag vet att ett helt gäng av dem har gått och blivit ordningsvakter (självklart) i tunnelbanan (också) till råga på allt. Så nu vågar ingen jävel visa sig i stan utan att ha odlat en tangorabatt, skaffat svenssonlugg och clubbläzer, kanske lagt på sig en femton extrapannor för att vara helt på den säkra sidan. Alternativet är skidmask aka rå(nar)lu(va)(vägen)tade. Försök att tyda den du, det går, med fantasi, och nu inser jag att jag inte alls kan rippa hela denna text och lägga på bloggen, hela min bekanskapskrets (eller i alla fall D-snäll) i gemenskapen kommer tro att jag slagit i mig en panna trots allt, då jag precis kom på att hon är den enda jag lämnat ut den här adressen tilllllllloch där sket det sig, nu när jag kom på att den "råkade" fall in i de [eventuella] kedje(liknande)konstruktioner jag sände från min barm mellan midnatt och två, när jag fastnade utan att veta om det (då jag alltså planerat att gå och lägga mig, för att i en förlängning få en bättre rytm och i samma stund upprätta lite av den sömnhygien som jag faktiskt förespråkar) men nu vart det inte så.

Problemet med detta utlägg kan också vara att jag, som en förlängning av, de utsvävningar som, jag eventuellt, företagit mig, skrämmer bort; mina enda riktiga läsare. Eller så har de överséende med att jag är en mycket sjuk persson, som troligen lider av något släktrelaterat, problem som kan uppstå när. Man får vet att ens Fars, farföräldrar varit. Kusiner kan vara kul ibland, pratade med en på Facepope för några dagar sen och jag insåg att vi faktiskt inte talats. Vid (sen min fars femtioårsfest) det här laget så började faktiskt de flesta av festdeltagarna bli ganska förfriskade, om man utrycker. Sin (sig mildt) bror däremot pratade man med. Vi sms skickade jag ord till min bror. Ord som var vackra, och ord som var fula, men mest ord som var vackra, faktum är att den lille sparven vill komma och hälsa på mig, och jag bli överlycklig rakt in i hjärtat, då jag faktiskt inte sett, någon av mina bröder, sen före jag fyllde trettio, jag tror bestämt att det var i samband med julen, det året som jag åkte upp och hälsade på mina föräldrar, och i samband med det så träffade dem båda.

De var faktiskt medbjudna till/på min trettioårsskiva, om man nu kan kalla en (nykter) tillställning, enbart bestående av släkt eller (genom planerat giftemål, som för övrigt uteblev) blivande släktingar, och det faktum att jag var yngst. Tilläggas kan också göras att samtliga som varit på kalaset tilldrog sig en släng av Caliciviruset aka Vinterkräksjukan vilket var mindre roligt för de inblandade. I Retrospekt inser jag nu faktiskt att min 30-årsskiva var lika underbar och spännande som min student från "pruffft". Det vill säga, i klarspråk, att eftersom min "skiva" inte var någon "skiva", utan snarare ett kalas, så har jag inte haft någon trettioårsskiva eller tillika någon student. Jag funderade ett tag på att skaffa en studentmössa trots allt, vars insida jag kunde fylla med namn, likt de jag sett, och sen helt enkelt; ljuga ihop en lämplig historia om min student med efterföljande skiva, tal från mina gamla klasskamrater, självklart då några från adelskalendern då jag vet att det skulle reta gallfeber på några av mina (ja, mina riktiga vänner, som man kan ta på och som har telefonnummer som kan lämnas ut för verifiering, om det skulle vara så att man fortfarande misstror skribentens ord...) mer socialistiska vänner. Självklart skulle man också kunna dra ihop en historia om en trettioårsskiva på laroy eller nåt liknande (har faktiskt hört riktigt sköna historier om dylikt, som tyvärr för mig, varit med sanning överenstämmande, vilket gjort mig mycket avundsjuk), där mitt "kompisgäng" hyrt en svit för ge mig en riktigt "suprise" då man fyllt bubbelkoppen med is (från McDonalds, säljs per påse om jag minns rätt), lite fin skumpa och några backar tjeckisk pilsner. För att få ihop till denna lilla "pryl" har man skramlat lite, en lax var typ, och en i gänget har en krog, och en jobbar på laroy och, ja, ni vet. Och så har de, lite utifrån vem födelsedags-len (för det är verkligen alltid en snubbe som fyller) är, jobbar med, eller pluggar, har för intressen, typ (hörde om en som fått ett xbox och femton orginalspel, en annan som fått en klocka från runt trettistrecket vars namn ingen kan, eller ens försöker uttala, typ en breitling [stämmer det?]) och själv skulle jag då vara snubben som alla tyckte lite extra om, eftersom jag är den jag är, alltid har en axel, en lina, ett lagg eller nåt annat nyttigt tillhands när det behövs, eller; för att jag är lite av fixar-frasse, som ordnar fester med hojklubbar, strippor, A-ligan, påsar, hekton osv. eller för att jag är entrévärden som fixar in folk i vip:en eller ser till att alla är uppskrivna på listan eller vad det nu kan vara, HAN SOM BETYDER LITE MER, HELT ENKELT. Så grabbarna har bestämt att då kostar det två lax, dessutom så är han ju ensam på våren och man behöver inte ligga ute med en massa annat och så har man salat ihop till en guldrolle med gravyr "frn Grbr'n" eller "till gubbfan" eller nåt annat, väldigt, väldigt internt typ "30" . 

Och anledningen till att mina bröder, och den äldstes dåvarande flickvän, inte följde med, var helt sonika att de krökat till dagen före, riktigt ordentligt och mådde apa när det var dags att åka, och gnölade och hade sig och "slapp" följa med med på "skivan" som var ett kalas. Å andra sidan så blev det inget trevligt kalas, direkt, typ, kattfan och het gröt och stieg larssons böcker ska bli film läste jag, har själv inte läst något av honom då en föredetta bekant (när han var skitfull och vi hängde runt helicopterplttan för ungefär tio år sen) sa att han var kommunist (steig larsson alltså), och eftersom jag själv inte var det, vid det tillfället, har jag inte läst hans böcker. Mitt trettioårskalas var trevligt, mina dåvarande svärföräldrar (som jag saknar som fan) var trevliga, vilket de alltid var, och på tok för snälla mot mig, mot vad jag var van vid, och min farmor var där, och det var skoj för hon är den enda vuxna människa som aldrig dömt mig, oavsett vad det har handlat om, fan vilken ångest jag fick nu för att jag inte snackat med henne på typ tre år eller nåt och är fan vet, 90 typ och jag måste springa iväg och skriva nåt kort eller skicka henne en halvflaska i julklapp som jag gjorde förr, varför slutade jag med det by the way? Nåväl, resterande kalasdeltagare, Hanna inkl Frans Oskar som låg i hennes mage exkluderade, kunde gett fan i att komma, eller bett sig själva fara åt helvete, för att sedan lyda rådet.

Senaste gången jag pratade med min far, var när min dotter precis fötts. Jag gick ut, trots att jag inte ville och trots att hon låg på neonaltalavdelning med streppar (fast det visste vi inte då) och Hanna låg kvar på op för att bli ihoptracklad och jag slets mellan min älskade, min nyfödda och Frans Oskar som var dryga året och var hos mormor och morfar, och ringde honom. Han svarade (det var lördag strax efter lunch och oktober var precis så fint som bara oktober kan vara när mitten är avklarad och löven byter färg) och jag berättade att han blivit farfar, för tredje gången. Jaha, sa han och undrade om det var nåt mer jag hade på hjärtat, för han satt med mat framför sig, så om inte det var nåt mer så....   Då la jag på luren utan att säga ett ord. Sen dess har jag inte haft någonting att säga till min far, idag är det 413 dagar sen.

Som framkommit under denna text, så är inte allt riktigt som det ska med Herr Persson idag.

Å ena sidan så har han inte sovit sen den 3 december.

Å andra sidan är han i förändring då han arbetar med sig själv.

Det tredje ter sig ganska självklart, all denna skit måste ut!!!

Just det, ha en fin dag på jobbet så hörs vi.

---

Date: Fri, 5 Dec 2008 02:19:02 +0100
From: [email protected]
To: [email protected]
Subject: Re: Intresserad2!!!

Oj. Nu verkar jag vara berättigad till kedjebrev och annat roligt. Vad fint av dig *ler*