sömn

Vaknade vid tio i förmiddags och var så trött att jag kände mig tvungen att lägga mig igen mellan elva och halv ett. Nu är klockan strax efter tre och det enda jag vill är att gå och lägga mig igen, och det blir nog så efter en runda med hunden. Stackars Lukas som har en husse som bara vill sova, men han trivs otroligt bra vid min sida, snarkandes så där "hemtrevligt".

Nackdelarna av min medicinhöjning har dykt upp också, sexlusten är borta och på ett sätt är det bra, jag ser alla som människor, inte objekt; men det är fruktansvärt trist att inte känna lust. Dessutom känns det som om jag faller längre och längre ner i ett svart hål av självömkan och meningslöshet, jag är likgiltigt till allt och det känns totalt meningslöst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0